Pocksie

Jag vill mörda jävla Dave. Katten alltså.  Jag åt pizza som middag, en äcklig pizza som jag lämnade det mesta av och idiot som jag är så lämnade jag det på min säng medan jag skulle ta ett bad. Dörren stängde jag, men dumma djävulen Dave kan ju öppna dörren. Vilket jag glömde. När jag efter mitt riktigt sköna och avslappnande bad kommer tillbaka till mitt rum ligger Dave nöjd i min datastol, pizzan ligger i småbitar över min säng och mitt nytvättade byke och små champinjoner från pizzan ligger på golvet. Tack, Dave, tack. Nu kan du gå och dö.

Alltså den här dagen suger också en hel massa. För jag är emo_kid_98. Nejmen, alltså dagen har varit okej, jag har jobbat och barnen har varit duktiga och söta. Är bara trött och hungrig men vill varken äta eller sova. Jag fryser röven av mig, mina naglar har blivit blå för jag har så kallt haha. Nu skall jag ta ett långt bad och så ska det bli bra igen.

Jag är trött. Trött. Trött.

Ibland har jag ju lite sömnproblem, men det brukar vara antingen så att jag inte kan somna, eller så att jag ser konstiga drömmar och vaknar en triljard gånger per natt. Men nu har jag båda. Kan inte somna på kvällen och så ser jag drömmar där jag är typ bästis med Egoina och skaffar felstavade tatueringar och vaknar en biljon gånger. Så nu är jag trött.

Och K är bara med flirtyflirty och det är lite blä, för han har tjej och liksom, inte okej.

Den här dagen suger lite. Jag känner mig bara allmänt nere, och det känns dumt för jag har ingen egentlig orsak. Känner mig väl bara ensam. Har i alla fall program för kvällen, skall till Ferry Meadows med K på en lång promenad. Hoppas bara att han fattar att det bara är en kompis-grej. 

Nu skall jag mysa vidare med Mollybolly som ligger i min famn som vanligt. Snart måste man väl också fixa sig så att man ens lite liknar en människa. Honestly, den senaste veckan har jag sovit uselt, det ser man på de förtjusande svarta påsarna som finnes under mina ögon. 

Alltså jag orkar inte leta efter lämpligt citat så det får bli sådär fantasifullt. Idag är det sönag, igår var det lördag och lördagen var allmänt awesome. 

Nu sitter jag och målar mina naglar vita. Känns lite som om jag klistrar Tipp-Ex på dem.

Usch vad jag sitter och flinar som en idiot. När jag bara tänker på det så börjar jag fnittra och le och känna mig rosa, flufflig och riktigt bubblig. Känns verkligen inte klokt. 

Denna vecka har jag jobbat lite varje dag. Fulla dagar ti-to, hade school run på måndag, och idag har jag plockat upp båda barnen och barnvaktat och nattat barnen sedan 17, typ. Lite trött nu, men sitter med ett vinglas (igen? Alkkis man börjar bli. Nej, allvarligt dricker jag typ ett glas per veckoslut här hemma om inte Helen bjuder på mer) och chattar och sms:ar och har väldigt tråkigt. Överväger att lägga mig, men borde få tag på Anneli eftersom jag ska ut med henne och tyskan Desiree imorgon.

En fin egobild för att avsluta detta.

Jag är så trött att jag får migrän vilket leder till att det känns som någon försökte spränga mina tänder. Detta mixat med en förjävlig mensvärk är INTE OK. 

On a happier note... Um. Nej. Jag kan faktiskt inte komma på något bra med den här dagen.

Min fucking mage fucking mördar mig och jag är på fucking dåligt humör. Bara så ni vet. Jag sov hela 3 timmar förra natten efter att jag rullat runt i sängen i ett hopplöst försök att stänga av hjärnan i 5 timmar. Jag gillar.



PS. Kul när en random kille man träffat på lördagen frågar om man vill fara till Ferry Meadows med honom. Klockan 19 på en tisdag kväll. DS.

Alltså det är lite pirrigt att vara småkär. Man går omkring och väntar på att telefonen skall plinga till, ett facebook ska ha ett litet rött märke vid Notifications eller att man hör ett litet plop och att det blinkar rött i nedre kanten av skärmen. 

Men jag hatar osäkerheten som kommer för samma pris. Verkligen hatar.

Jag har börjat skriva dagbok. Det är typ mysigt. Skriver med fancypants skrivstil och känner mig gammal. Lite sådär fin också, speciellt då man smuttar på ett glas Sauvignon Blanc. Har haft en väldigt god middag med familjen idag, och så efteråt diskuterade vi om hur jag trivs och om de har några klagomål. Vilket de inte hade. Så jag blev lite glad. Vi skrattade lite och sådär, och nu när jag tänker efter så trivs jag verkligen. Familjen är jättesnäll och trevlig och barnen är söta. Mitt jobb är inte krävande, tvärtom, det är löjligt lätt.

Dagens hat: när folk inte kan svara på sms snabbt. På tal om sms så ska jag få Helens Blackberry, för hon fick en iPhone 4 idag. Lite yay.

Receptet för en bra kväll? 4 tjejer med olika nationaliteter, några drinkar, mycket skratt, lite indiemusik, dans, prat med trevliga engelsmän man inte träffat tidigare, några pussar, telefonnummer och skämt.

Jag har alltid gillat att skriva även om jag aldrig varit sådär överdrivet duktig eller superintresserad. Nu har jag bestämt mig för att ge NaNoWriMo ett försök. Alltså att skriva en bok på minst 50 000 ord på en månad. 30 dagar. Betyder 1667 ord i dagen under 30 dagar, ungefär. Jag har en idé och skall nu försöka få fram en outline, har tänkt försöka använda mig av the Snowflake Method, vilken verkar riktigt bra och lämpar sig för mig. Måste bara hitta på en myriad av karaktärer. Huvudpersonen har ett namn, likadå en annan karaktär. Alla andra går namnlösa än så länge. This is what having nothing to do does to you. Ska alltså försöka på detta, tror ärligt talat att jag inte kommer orka skriva hela 50k ord. Men lite coolt vore det ju att säga att man skrivit en hel bok.

What to write? Yes, I wonder that. You see, here I am, sitting in the middle of the night, doing nothing, when I actually should be sleeping. Yes, sleeping, like a normal person who does normal things instead of writing meaningless text in the middle of the night. Yes, so, here I am, nevertheless. Having nothing to say, nothing to do. Nothing smart to say. Nothing that anyone gives a damn about. So, why am I writing? Because I don't want to sleep, see those damn dreams. The dreams where nothing makes sense, where nothing is quite what it seems. Pink is blue, green is yellow. Now, that sounds like someone is on a nice trip. Maybe someone has had a nice magic shroom or two. But no, just those dreams where everything is upside down. Of course, not literally, I'm speaking - or rather writing - metaphorically. Because who gives a freaking damn about what I dream about, actually. No one. Maybe I do. Maybe my mother, if she knew, or if I bothered to tell her about it. But I don't, so I guess I don't get to angst about it on a silly website called "Write or Die". But hey, at least I'm not dead. Quite alive, I'd have to say. Yes. Maybe it's time to get a grip. I didn't come over to England, to freaking UK, my dream come true, to sit on the computer all day and do nothing but moan about having nothing to do. I've been here a month. A month. A whole month, and I've met one single person besides the hostfamily and their friends. But hey, that's life for a shy person. But it was brave of me to come to this crazy country where everyone is all smiley and nice and saying "Hello" when you pass by, even though they have no idea who you are. And everyone is so polite! But I guess that's a good thing, but it's just something I'm not quite used to. Which isn't a good thing. Grumpy ol' Finland should maybe come to England and get some tips on how to be nice and smile once in a while. On to another subject. I need new nail polish. At this instant. I love my nails right now, they're all nice and long and aren't breaking. Which of course is thanks to the nail polish, and not my new, superstrong nails, but that's a whole different thing. Speaking of things I need, I need to get new clothes. Have to buy more and more. Which sucks, because that is a bad quality in me. The need to buy things. The moment my bank statement goes KA-CHING I'm running of to the nearest shop and buying anything I'm getting my hands on. Anything. Really, anything at all. Like five pairs of yellow tights that I think I might need one day. Or a very, horribly pink lipstick that I would never in my life wear. "But it was cheap!" I'd say. Yes, well, life is, life happens.

Jag blir galen. GALEN. Jag skypar med mamma och hon försöker få hjälp med att fixa datorn. Av mig. Datasnillet Camilla. Hon vet ju fan inte ens hur man kopierar ich klistrar in text! En skam! Jag kan inte göra särskilt mycket härifrån för att hjälpa. Äääääägä.

Jag vill ha nya kläder. Typ nu. Men hittade inget i New Look när jag var där och kollade, och vill till Pboro, för där finns River Island. <3 Kollade in deras kläder (och skor!!) på nätet, och alltså I'm in love. Hittade underbara skor och fina festkläder. Nu är det ju så att ekonomin inte för tillfälet tillåter särskilt mycket. Nåja. Har nu klickat runt på olika webshoppar, och hittar farligt härliga höstkläder. Vill ha allt ju! Hittade underbara grejer på H&M, River Island, New Look och Next. Men har ju inte tillräckligt med pengar.

Om man börjar sin morgon med nutella är man cool. Ny lag. 

Igår var jag på BBQ med the hostfamily. BBQ:n var på RAF basen, och det var lite tufft att se hur basen såg ut och sådär. Förutom kärnfamiljen var där mormor Viv och Auntie Victoria. Båda var verkligen söta och snälla, ville veta mycket om Finland och mig. Fick lite beröm för min engelska, och det tycker jag alltid är skojigt. Hur som helst var BBQ:n skoj, fast vinet var äckligt och maten mindre god, men sällskapet var bra. 

Idag skall jag till Stamford för att träffa Veronika och två franska tjejer som jag faktiskt inte vet namnen på... Men vi ska typ fika eller något. Jag hoppas bara att Costa är öppet... Nåja, hoppas det blir bra hur som helst!

Långt, skönt bad? Check. Lägga sig tidigt? Eh...

På söndag ska jag träffa Veronika igen, och så några franska tjejer! Nästa helg ska jag och Veronika in till Peterborough och shoppa och på drinks. Ska bli kuuuuul!

Jag är en person som brukar tröttna på det mesta - och de flesta - inom en rätt kort period. Små saker börjar irritera mig, och min oexisterande självdiciplin får mig att skjuta upp saker. Men tänk, detta är mitt inlägg nummer 100! Hur coolt är inte det! Trodde ärligt talat inte att jag skulle orka hålla på och skriva intetsägande saker i 100 inlägg. Jag vill ge applåder till mig själv. För jag är cool. För att jag inte tröttnade och för att det är coolt att jag inte tröttnade. Inte för att särskilt många läser detta, men ändå. Har ju ändå 7-8 som klickar sig in här så gott som dagligen, och det tycker jag är skoj.

Yay. Ingen school run imorgon, jag får sova ut. <3 Fast måste vakna senast 11:30 då jag ska efter Lachlan från nursery. Men sköööönt att få sova ut. Verkligen. Bara dumma (söta) Molly inte väcker mig igen på natten. Annars ska jag sova NU. Eller inte. Men jag ska försöka i alla fall. Imorgon tänker jag allt ta ett avslappnande bad och läsa bort hela dagen. Fast det skulle vara helt okej att åka in till Stamford och besöka bibban och låna lite böcker och köpa typ en ansiktsmask och lite sötsaker. 

Jag har tappat blogglusten alldeles totalt. Har ju inget att skriva om. Precis som jag blev så glad över att jag nästan nått 100 inläggs-gränsen. Nåja. Skolorna började här nu i veckan. Nya rutiner att lära sig, inte särskilt jobbigt. En som varit jobbig är Lachlan. Herr trött. Men det har jag väl blogat om? Whatever. Jag är trött hela tiden känns det som. 

Idag var jag till Stamford och träffade Veronika, 21, från Tjeckien. Hon var jättetrevlig och vi kom bra överens. Tog bara ett snabbt kaffe i Costa för hon skulle efter sina ungar runt 1. Så kollade vi lite runt i några butiker, jag försökte hitta en varmare (och snyggare) jacka än den jag har. Men hittade bara en ring från Dorothy Parker som jag typ gillar en hel massa. Så hittade jag underbara skor, men de har klack, och det är inte precis the ultimate thing när man kollar efter barn... Billiga var de inte heller, men ack så snygga. Ska hur som helst träffa Veronika igen på söndag. På lördag ska jag på Barbeque med familjen och Helens mamma och politiker-syrra. Så nu har jag program för helgen i alla fall! Underbart. <3

Jag har en hel del smeknamn. Det är alldeles fine by me, liksom vissa av dem är ju mindre logiska som t.ex. Pocks eller Volvo. Nu har jag fått ett till. Faktiskt två. Lachlan kallar mig "Cilla", vilket låter alldeles som "Killer". Rätt roligt, don't you agree? Allan (pappan) kallar mig hamster eftersom jag enligt honom äter lite. Inte så konstigt att jag enligt dem äter lite, eftersom de lägger upp ens mat på ens tallrik. Lika stora portioner åt mig som åt Helen och Allan. Och portionerna är ENORMA. Såå stora. Hur som helst orkar jag aldrig äta en hel portion, därmed smeknamnet Hamster. Inte för att jag riktigt fattar varför, då hamstrar i min åsikt äter mycket. Nåja.

Annars hade jag och Helen första school run med pojkarna. Imorgon har jag school run ensam, för första gången. Tycker det var ganska spännande att se att inga barn går själv till skolan, alla är åtföljda av föräldrar, och efter skolan kommer föräldrarna alltid efter. Till skillnad från mig, som har gått ensam till och från skolan sedan årskurs 1. 

Jag har inte fått någon ordentlig våg av hemlängtan än. Tror inte riktigt att jag kommer få det heller, jag är inte precis av den typen. Men jag saknar nog alla där hemma. Vänner och familj och släktingar. Saknar att bara kunna ringa till Ida och gå på bio med henne, eller att kunna ringa till mamma och tala med henne i en halvtimme när man väntar på bussen. Nu kan jag inte göra det. Visst finns Skype, men man måste komma överens om en tidpunkt och så är det inte alls samma sak. Man kan inte komma överens om att träffas nästa söndag eller något. Det suger lite. Nåja, jag behöver bara komma igång med livet här, hitta lite kontakter att keiffa med eller gå på bio med. Men det är inte heller samma sak. Historien och allt det finns inte där. 

Nu till helt andra saker. På fredagen hade jag urkul. Drack vin och sjöng singstar med Helen och hennes vänner Nichola, Mary och Michelle. Även om de alla är minst 30 år var det mysigt och roligt. Fast lite villt gick det till i slutet och jag har ärligt talat aldrig mått sämre än igår.

Jag shoppade trots allt inte idag. Efter radiointervju-grejen (btw låter jag otroligt dum på radio och över telefon, hur orkar någon nånsin lyssna på mig?!) gick jag på en lång promenad och så har jag laddat ner en hel del avsnitt av Private Practice. Så jag har varit lite hjärndöd idag. Men det är okej. Man får vara hjärndöd alltid nu och då.

Barnen kollar på film i mitt rum. Jag orkar inte mer se på barnfilm. Jag trodde ärligt talat att den dagen aldrig skulle komma, jag som älskar ritat och barnfilmer. Men någon gräns måste det ju finnas. 

Annars har vi lekt ute idag. Två timmar i solsken. Eller pojkarna lekte och jag hängde upp byke och sjöng i takt till iPoden. Nu skall jag damsuga lite, göra middag till pojkarna och så är jag done för dagen. Så gäller det att ta sig i nacken och svara i diverse trådar på SH. Så borde man hitta energi till det också, efter att ha vaknat typ 5 gånger förra natten när Molly plötsligt fick för sig att hon ville sova i min säng. Thank you. Nu är jag trött som fan.

Nu skall jag gå och dricka ett glas vin med hostmum. På en onsdagkväll. Jag vet inte om jag ska tycka att det ger vuxenpoäng eller om det bara är fånigt. 

Dagen har varit lång, jävlig och trög. Jag har haft ont i magen, kallt och kännt mig helt borta. Borttappad också. Men, det blev bra till slut, två au pairs (en från Island och en från Tjeckien) har kontaktat mig och vill gå på kaffe eller något och Lachlan gav mig en puss på kinden. Det skall bli bra och jag har ont i ryggen. Over and out.

Alltså jag borde sova nu. Har tagit ett skönt, långt bad och sitter nu här med en söt kissemiss i famnen. Men av någon anledning har jag bläddrat igenom 259 bilder från Emmy-galan, som jag inte ens är intresserad av. Lyckat av mig. Men jag och Holey kom faktiskt fram till att vi båda är dåliga på att gå och lägga oss. Och att vi är hemliga geeks. Vi bildade en klubb också. Tror den hette något i stil med "Vi hemliga geeks som sitter uppe hela natten för att geeka oss i hemlighet". Hon är ordförande och jag är viceordförande. Om man vill joina är det bara att kontakta någondera av oss. 

Annars har jag typ haft en relativt jobbig dag, för både Lachlan och Tristan har betett sig som smårumpor idag. Vilket de i och för sig är, men i alla fall. Allt var "Noooo!" eller "I HATE (insert any activity here)". Som typ "I hate gettig dressed", "I hate putting shoes on", "I hate football" eller "I hate washing my hands". 

Idag har jag gått omkring i byn med en tröja åt fel håll. Så går det när man är trött och skyndar till Post Office för att posta brev. Idag skickade jag iväg ett år Musse och Holey, på torsdag skall jag skicka ett åt Ida och Mommo och kanske ett åt Maya också. 

Nu skall jag anyway försöka sova. Imorgon jobbar jag från typ 9 till 20. Hoppas de beteer sig lite bättre iaf.