Pocksie

Jag sitter här på soffan. Jag ser över på pojkvännen och det slår mig hur otroligt mycket jag gillar honom. När jag ser honom sprider sig ett leende över mitt ansikte, mitt hjärta slår ett extra metaforiskt slag, fjärilarna sprider sig i magen. Helt enkelt känner jag en sådan otroligt lycka när jag ser honom. Vi har varit tillsammans i 5 månader, mer eller mindre. 5 månader sedan vår första dejt blir om 3 dagar. Inte det längsta förhållande jag haft, men väldigt långt det förhållande där jag varit lycklig längst. Genuint förälskad. En så otroligt fin känsla. Jag känner mig bra, jag känner mig säker. Det är något så härligt i att få ett sms som säger "When you come home I'll take care of you" när man klagat på magont. Känna att någon bryr sig. Att få höra att man är vacker. Små saker, bara att få veta att man är älskad.

Aldrig är det bara dans på rosor. Men det känns så himla bekvämt. Like coming home. Jag blir nästan lite tårögd när jag skrivet detta, vilket inte är riktigt så som jag brukar vara. Men jag har märkt att det är okej att visa känslor. Att visa sorg. Att kunna gråta. Mycket tack vare Charlie. Jag vet inte om detta kommer att hålla. Det kan man ju aldrig veta. Men jag hoppas. För det känns så rätt.

It takes my heart on a ride

The thought of seeing you

You teach me more everyday

You've lived your life more then me

It's no bother it's you I see

Who knows what happens now

One day things will change I know

But today here and now

I don't have any doubts at all

That it's me and you

Stuck like glue

Soul to soul

Home from home

Perfect too

Me and you

I don't why I'm afraid

It's losing you that I dread

I shudder at the thought

You are the medicine jar

You're the court and the spark

I'll love you when I'm old

Who knows what happens now

When we take our final vow

But today here and now

I don't have any doubts at all

That it's me and you

Stuck like glue

Soul to soul

Home from home

Perfect too

Me and you

Diana Vickers – Me & You